Lungcancer vilka är symtomen?
Vanligaste symtomen är följande
- Hosta
- Hosta med blodiga upphostningar
- Andfåddhet
- Smärta i bröstkorgen
- Lunginflammation
- Avmagring, aptitlöshet och trötthet
- Metastaser
Varje år får ca 4000 människor i Sverige lungcancer, vanligaste orsaken är rökning. De flesta är 60-år eller äldre men det finns även yngre som drabbas men det är färre en 5 %
Finns olika typ av lungcancer
- Adenocarcinom
- Skivepitel
- Småcellig lungcancer
Mer om de olika behandlingsmetoderna:
Kirurgi
En tredjedel av patienter med nyupptäckt lungcancer kan opereras. Det är i de flesta fall fråga om adenokarcinom eller skivepitelcancer. En förutsättning är att tumören upptäcks i ett tidigt skede.
Under många år var det sällsynt att småcellig lungcancer opererades. Men om den upptäcks tidigt kan även denna tumörform opereras.
Operationen utformas med hänsyn till hur stor cancern är, men framför allt beroende på var i lungan den växer.
Om den är tydligt begränsad till en lunglob räcker det ofta med så kallad lobektomi. Det innebär att den lunglob där tumören finns tas bort. Om cancern växer i mer än en lob opereras hela lungan bort, pulmektomi.
Operationen tar normalt ett par timmar, men i mer komplicerade fall kan den ta 4-5 timmar. Efter operationen vårdas patienten på sjukhus 5-7 dagar.
Läkningstiden är dock betydligt längre och sjukskrivningstiden brukar vara minst 6-8 veckor, bland annat beroende på vilket arbete patienten har.
Beroende på hur mycket av lungan som tas bort, kan patienten efter operationen känna viss andfåddhet vid ansträngning. Detta brukar dock lindras med tiden.
Strålbehandling
Om det finns risk för återfall brukar operationen kompletteras med strålbehandling. Strålningen ges då i allmänhet en gång om dagen varje vardag under 4-6 veckor.
Patienter som inte kan opereras får strålbehandling i högre stråldoser i botande syfte.
I dag finns tekniker som gör det möjligt att ge mycket höga stråldoser med vanliga strålapparater mot tumören utan att öka risken för skador på normala vävnader.
Det pågår även försök där strålningen ges flera gånger per dag, men i lägre dos vid varje tillfälle. Strålbehandlingen kombineras många gånger i dag med cytostatika.
Detta gäller i synnerhet vid småcellig lungcancer, där den kan kombineras med cytostatika om patienten inte har några metastaser i andra organ och är tillräckligt stark för att orka med behandlingen.
En mindre vanlig metod för strålbehandling är brakyterapi. Ett risgrynsstort korn av ett radioaktivt ämne placeras i en kateter mitt för tumören.
Behandlingen upprepas 2-3 gånger med en veckas mellanrum och pågår varje gång några minuter.
Fördelen med metoden är att det blir en mycket hög stråldos närmast strålkällan, det vill säga i tumören, men inte i den friska, omgivande vävnaden.
Metoden används främst till patienter som sedan tidigare har genomgått strålbehandling av lungan.
Läs mer om strålbehandling
Cytostatikabehandling
Cytostatika är läkemedel som angriper framför allt celler som håller på att dela sig.
En fördel med cytostatika är att medlet förs ut med blodet och därför kan nå även cancerceller som spridit sig i kroppen.
Behandlingen brukar resultera i remission, det vill säga att cancern krymper rejält.
Detta ses i synnerhet hos patienter med småcellig lungcancer som inte tidigare har fått cytostatika. Hos några patienter försvinner cancern helt.
Flera vetenskapliga studier har visat att cytostatika förlänger livet för patienter med lungcancer. Ett antal patienter kan också botas och bli helt fria från sjukdomen.
Läs mer om cytostatikabehandling
Hämmare av olika signalvägar i tumörceller
I dag har man möjlighet att behandla patienter med icke-småcellig lungcancer med specifika signalhämmare av cancercellernas tillväxt, så kallade EGFR-tyrosinkinashämmare.
Dessa läkemedel i tablettform är effektiva hos patienter med tumörer där just signalmolekylen EGFR är förändrad, muterad.
Därför är det viktigt att analysera EGFR i tumören inför denna behandling. Vissa patienter kan svara mycket bra på denna behandling.
Nu finns också en grupp av läkemedel, som kallas ALK-hämmare och ROS1-hämmare. De verkar mot en speciell, ovanlig form av icke-småcellig lungcancer som hämmar en annan signalväg i tumörcellerna.
Dock är det endast en mindre andel av patienterna som har nytta av denna behandling. Det är därför viktigt att analysera om denna signalväg finns i tumören för att kunna ge rätt behandling till rätt patient.
Detta gäller även andra mer ovanliga molekylförändringar (förändring av signalvägen BRAF) i tumörceller som nyligen godkänts för behandling.
För vissa patienter med nydiagnostiserad och avancerad, stadium III och IV, icke-småcellig lungcancer finns i dag möjlighet att behandla med läkemedel som hämmar tillväxten av tumörens blodkärl.
Medlet som är en antikropp mot blodkärlstillväxtfaktorn VEGF ska ges som dropp tillsammans med cytostatika.
Immunterapi - knutpunktshämmare (checkpointhämmare)
I dag är immunterapi en del av rutinbehandlingen vid icke-småcellig lungcancer både som förstahandsalternativ vid första linjens behandling och vid återfall.
Det är framför allt så kallade PD-1 eller PD-L1-hämmare, vilka stärker immuncellernas förmåga att angripa tumörcellerna, som fått en etablerad plats i behandlingen.
Men även en annan typ av knutpunktshämmare är under utvärdering för att i kombination med PD-1 hämmare öka behandlingseffekten.
Dessa läkemedel kan användas ensamma eller tillsammans med cytostatika vid framför allt spridd lungcancer, men även som efterbehandling till strålbehandling av lokalt avancerad lungcancer.
Identifiering av biomarkörer i tumören som kan förutsäga behandlingseffekten ökar precisionen i behandlingsvalet och ger möjligheter till individanpassad terapi hos en ökande andel patienter.
Därför krävs i många fall analys med PD-L1 testning innan en sådan behandling påbörjas. Immunterapi kan ha en mycket god effekt hos många patienter.