Corona, Corona

Vi kan inte annat än uppmärksamma hur Coronaviruset åter klistrar sig fast i hela vår vardag. Vi var ju less redan i våras och nu när det tar fart igen efter en ganska så avslappnande sommar är det förståeligt att modet tappas. Många är rädda för att drabbas men många är mer trötta på alla uppoffringar. Mycket handlar nog om en kombination av rädsla och en längtan efter att få leva som vi kunde göra för ett år sedan då vi kunde träffas utan restriktioner. Vi kunde gå på konsert, teater, fika, resa, kramas och vara nära. Många många sitter själva och träffar varken vänner eller nära och kära. Saknad efter barnbarn, barn, sällskap är stor.

Även om det känns jobbigt med bakslaget har vi inget val.  Önskan är att alla håller avstånd och avstår från aktiviteter som riskerar smitta, men vi kan inte göra mer än att ta eget ansvar och hålla ut så gott vi kan. Vad har du för strategi för att hålla ut nu när vi ser denna oönskade och skrämmande ökning? Hur gör du för att orka med väntan och hålla fokus mot de bättre tiderna som kommer att komma?